eternal sunshine of the spotless mind

en gammal klasskompis till mig addade mig på facebook idag och jag roade mig själv genom att kolla igenom hennes bilder.

ångest. jag fick ångest.
mer behöver jag inte säga.

min pappa ringde mig imorse o var skitarg. tydligen hade jag glömt ringa inatt o säga att jag inte skulle sova hemma så han var jätteorolig. när tänker han sluta oroa sig för mig? Jag har faktiskt (helt ärligt) aldrig gjort något oansvarigt som ger honom anledning att oroa sig över mig. faktiskt. det börjar bli lite irriterande.
iallafall, när han ringde var jag:
1. fortfarande skitfull
2. yrvaken o skittrött
3. stel i varenda liten led i min kropp eftersom fred´s säng är typ två decimeter bred.
dessutom har jag en *ny telefon med en ny signal så det tog ett bra tag innan jag fattade att det var till mig det ringde. iallafall. först lade jag bara på - trodde väl att det var alarmet eller nåt. sen när det ringde igen fick jag för mig att det var freddis pappa som ringde. så jag gav telefonen till henne. fast hon sov vidare, sen fattade jag att det var till mig och då svarade jag. pappa skrek lite, jag sa förlåt - sen lade jag på o sov vidare.
fredrika gick upp o spydde två gånger, ringde jobbet o sjukanmälde sig, jag vaknade vid ett, jag o david åkte hem vid två.
sen somnade jag i soffan här hemma o vaknade inte förrän det var dags för middag. väldigt välspenderad dag måste jag säga. imorgon ska jag jobba, på lördag ska jag jobba, söndag med. även måndag - tisdag.

och nu ska jag sova.





* den är verkligen inte ny i modell, den är ny för mig...