hemma!

okej, först: förlåt alla er som faktiskt följer bloggen och undrar vad som händer i mitt liv. Jag har varit dålig på att blogga sen jag kom hem. vilket (jaa jag vet) är mer än en vecka sedan. Men jag lider fortfarande av lite jetlag, har haft problem med att packa upp (problem med vart fan jag ska lägga alla saker) och sen väldigt upptagen med att hinna träffa alla igen. Än har jag nog inte ens betat av hälften. Plus det här med att försöka hitta ett jobb och inte vara den tjejen som är arbetslös och bor hemma hos mamma och pappa när hon är pushing 21... (det går mycket bra på den fronten för övrigt)

så where to begin? Känns som det här kan bli ett sånt där inlägg som är en halv roman lång, men so be it!
Jag landade i Stockholm förra fredagen vid halv ett. Kom hem med familjen och hälsade på hundarna vilket var det underbaraste ögonblicket sedan jag såg min familj för första gången på 7 månader på SFO. Kasper var som vanligt när någon kommer hem; har något i munnen, springer runt o piper och är mest i vägen och slår alla med sin svans, medan Joker (åh min älskade prins) freakade totalt och bara attackerade mig med pussar och hopp o kramar. Han var verkligen så sööt och man såg på honom att han var genuint glad att se mig. åh jag börjar nästan gråta av att tänka på det. min älskling. Jag har saknat de så otroligt mycket och det går inte att beskriva hur svårt det är att vara ifrån dem så länge. Likaså som man saknar sin familj och sina vänner är jobbigt, men de kan man ändå ha kontakt med you know? Man ringer, mailar, chattar, skickar brev osv. Men mina hundar har inte haft en aning om var jag varit och hade kanske ingen aning om att jag skulle komma tillbaka. Det är nästan så man vill gråta. åh min älskade Joker. det var minst sagt ett underbart återseende.

Mamma och pappa hade tidigare informerat att vi skulle ha över min farbror Jan och hans fru och våran kusin Erik över på middag på kvällen eftersom de skulle åka ner till Blekinge dagen efter. Så jag bokade inte in något möte med några vänner den dagen. Däremot ringde jag Malin när jag satte mig ner vid skrivbordet i mitt rum.
"hej, gissa vem som är hemma och sitter i sitt rum?" frågade jag henne och hon svarade "åååh Heeeej! är du hemma nuuu?". Vi satt o pratade en liten stund och bestämde att vi skulle ses dagen efter o ta en cannelloni (såklart. det är våran grej). Så runt halv sju-tiden ringer det på dörren, mamma håller i hundarna och ber mig öppna dörren. Så jag förbereder mig på att skutta ut med öppna armar o tjuta Heeej till min släkt. Dock när jag öppnar dörren står där inte min farbror, hans fru och min kusin Erik, utan mina bästa vänner och skriker "Surprise!". Malin, Josefin, Maria, Bea, Jonte, David, Hanna och Christian! Jag blev så förvånad och så glad och bara kastade mig på alla och halvgrät och stammade. Det var en helt fantastisk överraskning! Alla kom in och åt middag hos oss och vi drack vin och satt o snackade hela kvällen och bara hade det jättemysigt. Precis som förr i tiden :P Det var rätt lustigt, när vi satt där så kändes det verkligen som det var igår vi satt där sist. Det kändes verkligen inte som det hade gått ett helt år sedan jag träffade alla (förutom Malin). Men det var väldigt skönt också att känna att hela gänget var samlat och åtminstone en liten del av mitt förra liv var som förut igen. <3 Saknat mina vänner mer än någonting annat.

På lördagen fyllde Bea 20 och skulle ha en fest att fira detta såklart. Och, i äkta Beatrice-stil körde hon såklart en fest med tema: pyjamasparty. Inte nog med att vi behövde ha pyjamas i festlokalen, vi var också tvugna att ta oss dit i pyjamas. Tack o lov så erbjöd sig pappa att skjutsa oss dit vilket jag är tacksam för. Vet inte om jag hade velat göra min svenska-bussdebut iklädd pyjamas. Så jag, Maria och Jossan mötte upp Fredrika, Hanna och Johanna på viggbyholms station och gick tillsammans till festlokalen. Väl framme var vi först på plats och i högtalarna spelades typ hits for kids eller något. Det var Aqua, A-Teens och såna gamla dängor som faktiskt var rätt kul... men i en viss dos :) Tur att det kom lite annan musik framåt kvällen. De bjöds på mat och vin. När jag var och fyllde på min och Fredrikas glas vin hör jag röster bakom mig "men guuud HEJ! aaah vad gör DU här??". Jag vänder mig om och där står Evelina! Evelina som åkte till Malta för två veckor sedan med sin pojkvän för att stanna i 3 månader stod plötsligt här. I Sverige. I Stockholm. i Täby. och i Beas festlokal! Jag blev sjukt förvånad och bara gav av mig ett skrik och ställde ner vinglasen och slängde mig på Evelina som också skrek och båda två började gråta och vi stod och kramade varandra i vad som kändes som 5 minuter minst. Tydligen hade Evi varit hemma i 3 dagar och inte sagt något till någon för att kunna göra denna entré. hahah. det var så underbart! Så hela kvällen (och halva natten) ägnades i stort sett till att dricka och dansa och helt enkelt bara umgås med varandra. Det var fantastiskt kul. Jag var inte hemma förrän 5 på morgonen. Och att sedan åka hem i morgonrock på 695bussen var ju en höjdare. Inte alls utstirrad.

Så vad har hänt sedan dess? Jag var och hälsade på Bygma en snabbis. Vilket var lite... wierd. Det var lixom inte samma bygma som jag jobbade på förut. Det hade definitivt ändrats på saker och ting sedan jag åkte. Folk hade slutat, chefer hade fått sparken, nya hade börjat, folk skulle sluta, folk skulle få sparken, köket var ombyggt, butikschefen Christian hade träffat tjej och gängat sig (förra chefens syster och arbetskamraten Stephans brors förra flickvän). haha jag vet: incestbygma. Men det var iallafall kul att träffa en del av gänget. Jag saknade Kurtsson dock.. tydligen var han sjuk :(

Just det! På onsdagen bokade Fredrika och jag väldans snabbt en tegelkväll. Som Sophia glatt hängde på. Jag var taggad till tusen men hade glömt det där med att alla småfjortisar nu har börjat fylla 18 och hänger såklart där. eeeuw. fridas småkompisar lixom? Nejtack. aldrig mera tegel.

Evelina och jag sågs förresten på tisdagen i centrum o bara hängde. Tog en fika och bara gick runt och chillade o pratade och hade det mysigt. Vi bokade in oss själva att göra precis samma sak dagen efter. vilket vi gjorde. det var lika mysigt det. In fact, jag tänker boka in ett sådant nästa onsdag då hon är hemma från London igen.

i lördags hade Malin inflyttningsfest i sin lilla lägenhet i Viggbyholm vilket var supernice! Christian, Jonte och Johanna var där och stod nere på gatan och välkomnade mig med 3 härliga kramar :) Sen gick vi in och jag träffade Malin igen och hennes pojkvän Sagar för första gången. Han var supertrevlig och charmig och jätterolig. Tyvärr slutade kvällen lite abrupt sådär, men det var definitivt kul fram tills dess. Jag hängde rätt mycket med Christian då vi pratade om allt, lyssnade på Angels and Airwaves och slängde alla hans cigaretter i brunnen i ett desperat försök att få honom att sluta röka, vilket resulterade i att Jonte smålackade för att han inte hade något att röka mot slutet av kvällen.(lika bra det).

Jag, Malin och hennes klasskompis Annika (som också var med i LA!) har förresten gått med i en kör! haha rätt otippat, jag vet men det är verkligen jättekul! Det är en stor kör med Lasse (minns inte vad gubben heter i efternamn) och Putte Nelson!! Ni vet, han den mörka pianisten i Så Ska Det Låta? Han som är så HIMLA söt! (dessvärre gift och med småbarn...). Vi tränar i en liten kyrka i Sundbyberg precis vid tunnelbanestationen. Det är rätt läckert att höra alla sjunga med alla stämmor. Det är rätt mäktigt. Tyvärr är det ganska mycket religiösa sånger. typ "Lord I will lift mine eyes to the hills. knowing my help is coming from you" blabalbla sånt tjafs. Men jag försöker skita i vilken text det är jag sjunger och bara koncentrera mig på och njuta av melodin som faktiskt i flesta fall är underbart vacker. Som denna:
http://www.youtube.com/watch?v=iTuRjFn5ySk
(jag vet. palla att låten heter "Total Praise"...)

Jaa.. utöver detta så är det väl inte mycket som händer förutom att jag försöker hitta ett jobb så jag kan sysselsätta mig på dagarna. Just nu befinner sig mamma i Spanien och chillar med sina väninnor så vi här hemma i huset jobbar för fullt för att försöka hålla allt samman. Och då menar vi hundarna, städning och mat. Det värsta är att jag inte har något jobb så det tyngsta ligger typ på mig då alla andra jobbar och går i skolan. jävla skit också. haha. otajmat morsan!

Nu är klockan snart ett och om jag inte ska sova alldeles för länge (vilket jag inte får förresten kom jag på nu eftersom hundarna ska ut innan ett och jag måste förbi centrum innan dess) imorgon så är det nog dags o gå o knyta sig nu.

Jag förstår förresten om du inte orkade läsa igenom hela inlägget. jisses så långt det blev da.
nattinatti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback