nu har vi pratat. jag berättade hur jag kände och frågade hur de kände och vad de tyckte om mitt förslag. Både Colby och David var väldigt uppskattade över att jag pratade med dem, och lyssnade noggrant under mitt tal - det kändes bra. Sen frågade Colby om hon fick tänka på det, och jag svarade att det kunde hon självklart göra.

Nu känns det bra. Det känns som om det spelar ingen roll vad som händer. Antingen vill de att jag stannar och vi provar igen, eller så visar det sig att de helt enkelt inte vill att jag ska stanna, och då har jag iallafall gjort det jag kunnat och kan gå vidare. Och vi kan skiljas som vänner utan att ha några undangömda känslor.

Vi får se vad som händer. Jag mår bra och känner att du kan det bara bli bättre.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Bra gjort tjejen!! vi håller tummarna, alla 8 plus några tasstummar.
puss
mams & co

2007-12-03 @ 15:36:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback