lite underhållning i en jävlig vardag

Tack underbaraste tove för omtanken! Hoppas att du mår bra hemma i Sverige!




Inatt sov jag i en härlig kreation: jeans, tshirt, två tjocktröjor, dubbla strumpor, mössa och vantar. Notera noggrannt att det var inte för att jag kom hem mitt i natten och däckade i sängen (eller det gjorde jag iofs tidigare) men det var för att mitt rum är så jävla kallt! Om ni inte riktigt har uppfattat hur kallt det är så kan ni nog tänka er lite smått hur det är. SVINKALLT!

vid nio vaknade jag av mig själv (vad är dealen med mina sovvanor? somnade vid fyra och vaknar nio?) och tog datorn och gick till Kaleos. köpte kaffe och bagel där. Börjar komma in i den amerikanska starbucksmanin- förutom att jag försöker undvika att gå till Starbucks. Köper man en kaffe där får man (SERIÖST!) två milliliter kaffe och resten grädde, mjölk och socker. gott som fan, men inte nyttigt. Hursomhelst, så hände världens mysigaste sak och jag blev förvånandevis glad!
Den hawaiianska tjejen i kassan hälsar på mig och säger:
"Good Morning! The usual? Medium sized coffee and a cinnamon raisin bagel?"
Hon visste vad jag ville ha! åååh. Jag älskar Kaleo´s. Jag vill inte gå härifrån. Fruktansvärt vidrig musik spelar dom iofs, men det är värt det. Det är lugnt och tyst, det är varmt (förutom när nån idiot glömmer att stänga dörren) och det är harmoniskt. Precis vad jag behöver. Med trådlöst internet. mmm


Igår åkte jag till Viki i Castro för att följa med till Gestalthaus och ta en öl, bli allmänt full och glömma mina bekymmer. Sen kom jag på att jag körde bil och det kanske är bäst att inte dricka öl när man planerar att köra hem? dumpffhuvud
Iallafall så satte jag på radion, och "I´m all out of love" med Air Supply kom på och jag höjde musiken och sjöng med och tänkte på min sorgliga situation. Jag trodde att jag gillade Jackie mest av barnen för han är minst och sockersöt, men till min förvåning kom jag på mig själv med att yla "I`M ALL OUT OF LOOOVE, I´M SO LOST WITHOOOOUT YOU" och gråta och tänka på India. GUD vad jag kommer saknar henne! Jag saknar henne redan!
Igår när jag hämtade henne från skolan så hade jag precis pratat med Viki om min situation och gråtit och var alldeles rödsprängd i ögonen när India kom ut från klassrummet. Hon log med hela ansiktet och sprang emot mig och kastade sig i min famn. Jag lyfte upp henne och hon sa : Eowin, why are your eyes so red?
Och jag svarade att jag hade fått en fluga i ögonen. Och hon kramade mig och sa "are you okay?". Usch
Det hela känns som en skilsmässa. Man ljuger för barnen och låtsas att allt är prima ballerina, sen släpper man bomben och de förstår ingenting. Jag vill inte ens tänka på hur India kommer reagera. Usch.

 
Pratade just med Christian på msn, och vi kom in på ämnet Jul.
Vadå jul? Jag har absolut ingen julkänsla alls. nothing what so ever. Ingen snö, ingen familj, ingen paketkalender.. inga pepparkakor eller lussebullar, ingen lucia, ingen julskinka! (TEAR på julskinkan!) Och jag har en känsla av att det här kommer bli den sämsta julen någonsin.
1. Utan familj. Vad är jul utan familj?
2. Utan julfika med vänner. Med lussebullar och julmust!
3. Utan någonstans att bo (för tillfället) eller åtminstone en tillfällig familj att försöka fira jul med.

så det känns rätt hopplöst. Men jag lovade Christian att försöka hålla humöret uppe och göra det till det bästa jag kan. Så jag ska försöka.


För ungefär en halvtimme sen var jag hur nere som helst och kände gråten i halsen och.. allt kändes bara piss.
Sen fick jag för mig att läsa Jossans gamla blogginlägg.
TACK Josefin för dina gamla blogginlägg. De håller mig vid liv. Åtminstone ett tag till. Jag kan inte beskriva hur roligt det är att läsa Jossans blogg. Hon är helt hysteriskt rolig. Utan att ens försöka vara rolig. Hon är pessimistiskt, klantig och negativ. Men ändå så hysteriskt skön. För att ta några exempel:

1. "NEJ JAG HAR INGA PENGAR! Inte om du inte har en bankomat i arslet!"
2. Jag höll på o rapa en kund i ansiket idag. Kände bara hur den kom, men lyckades hejda mig. Frääääsch tjej"

med mera med mera. Jag älskar det!
Jossan kan du inte börja blogga igen? Snälla?



Amanda har ringt mig två gånger nu och tycker jag ska åka in till stan. Jag pallar egentligen inte, men jag ska åka. Vill gå på Irving Street och shoppa lite. Såg några mysiga affärer, och Zoe har tipsat om secondhandshopping här. mums

Sen vill jag åka till Studio 211 och kolla lite med frisörerna där. Dags att ändra barret.


Kommentarer
Postat av: Josefin

hahaha tack va snällt elin!! va gulligt att du tycker det va kuul. kanske man ska ta upp bloggningen igen då, men bara för o göra dig glad!! tycker synd om dig där borta om det är jobbigt med famlijen o allt, men det är så jävla starkt o modigt av dig att åka dit själv från början, jag är fan avis på dej, tänk hur mkt självständigare o mkt mer utvecklad du lär ha blivit sen du åkte! och jag lovar att du kommer titta tillbaka om typ 20 år o berätta för dina barn hur UNDERBART det va när du va aupair i usa;) det brukar va så!=) men om du blir glad av min bloggning så ska jag fan sätta igång igen haha, fast tyvärr har jag lite skrivkramp. men I will try;)

2007-12-02 @ 21:41:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback